Start » Fakta & Statistik » Drivmedel » Bensin

Bensin

Bensinens grundläggande egenskaper, som drivmedel i så kallade ottomotorer, är att den ska förångas och blandas med luft för att bilda en brännbar gasblandning och att blandningen ska brinna jämnt utan att detonera.

Bensin tillsätts i en luftström i motorns insugningssystem, antingen i en förgasare eller genom att bensinen sprutas in med injektorer. Bensinen ska förgasas lätt och det ska finnas rätt mängd bensin i förhållande till luftmängden.

När all bensin som sprutats in har förångats bildas en antändbar gasblandning och förbränningen startas genom gnistan från tändstiftet antänder blandningen. Förbränningen sprider sig som en flamfront genom förbränningsrummet.

Om gasblandningen, som ännu inte har nåtts av flamfronten, utsätts för hög temperatur och högt tryck så kan den självantända. Det kallas då att motorn knackar.

Bensin består av ett stort antal olika kolvätemolekyler vars specifikationer specificeras av kvalitetskraven på bensin (SS-EN 228:2012+A1:2017).

Kvalitetskraven på bensin är många och syftar till att en energirik, homogen produkt säljs på stationerna oavsett vem och hur bensinen tillverkats.

Färdig bensin består av många blandningskomponenter, kanske upp till så många som 12 olika. Några av dessa komponenter kan vara utvalda syreinnehållande komponenter, s.k oxygenater. Andra komponenter kan vara alkylat, reformat, isomerat osv. Vilka syreinnehållande komponenter som är tillåtna i bensin regleras i bränslekvalitetsdirektivet, 2009/30/EU.

Oktantal

Oktantalet hos bensinen är viktigt och anges med RON-talet (Research Octane Number) och är det som anges på pumpen vid stationen samt MON-talet (Motor Octane Number).

BLYFRI 95 bensin ska ha ett lägsta RON om 95 medan BLYFRI 98 ska ha ett lägsta RON om just 98. MON-talet är lägre och används inte i detaljhandelsledet i Sverige. I USA däremot säljs bensin enligt ett oktantal som är medelvärdet av både RON och MON och därför ser det ut som om USA kör med klart lägre oktantal än Sverige, men så är alltså inte fallet. Oktantalet definierar knackningsresistensen.

Olika typer av kolföreningar har olika oktantal. Referenskolväten för oktantal är dels en förgrenad paraffin, iso-oktan, som har fått oktanvärdet 100, och dels en rak paraffin, n-heptan, som har fått oktanvärdet 0. Bensin som i en testmotor knackar lika mycket som en blandning av 95 %vol iso-oktan och 5 %vol n-heptan har oktantalet RON 95.

Flyktighet

Flyktigheten står för bensinens förångningsegenskaper, som normalt definieras med en destillationskurva och krav på ett maximalt och minimi ångtryck vid vissa betingelser. Kravet på det högsta ångtrycket är lägre på sommaren för att undvika avdunstning till luft och motorproblem med ånglås i äldre fordon medan ångtrycket är högre på vintern för att förbättra motorns förmåga till kallstart.

Kokpunktsintervall

Bensin har ett kokpunktsintervall mellan 25- 205/210C bestående av en kolvätekedja med mellan 4 och 12 kolatomer (C4-C12). C4 är butan och halten av detta i bensinen bestämmer till stor del dess flyktighet och ångtryck. Fördelningen av olika kolväten är 30-60% paraffiner, 0-5% naftener, 0-13% olefiner, max 35% aromater, bensen max 1% och mellan 0-22% av tillåtna oxygenater angivna i lagstiftningen.
Blyfri bensin infördes 1985 för att möjliggöra introduktion av katalysatorer för avgasrening, då de förstörs av bly. 1988 infördes katalysatorer på frivillig basis och är sedan 1989 obligatorisk i alla nya fordon. Katalysatortekniken har medfört ökade krav på bensinkvaliteten. Tekniken är beroende av att förhållandet mellan luft och bensin är mycket noga reglerat. Därför styrs bränsle/luftförhållandet av en sensor i avgaserna den s.k. lambdasonden. Blyet hade också en smörjande effekt på de mjuka ventilsäten som då fanns i många bilmotorer. Dagens motorer är fullt ut anpassade till blyfri bensin och behöver inte någon smörjande effekt av drivmedlet. För äldre fordon med mjuka ventilsäten finns det tillsatsmedel som ger smörjning att köpa på stationen och som tillsätts vid tankning. Bly i bensinen togs bort i bensin 1994 och förbjöds i bensin 1 mars 1995.

Även svavelhalten har drivits nedåt pga av katalysatortekniken, övrig teknikutveckling av motorer och annan fordonsutrustning samt miljöhänsyn, vilket hjälper till att förhindra försurning.

Miljöklassad bensin av miljöklass 1 infördes i två steg under åren 1998 till 2000. Steg 1 (1998-2000) hade krav på max 2vol% bensen och max 100 ppm svavel. Från år 2000 infördes nya krav på bensin i hela EU och samtidigt infördes miljöklass 1 bensin-steg 2 i Sverige. Från 2005 infördes krav på tillgänglighet av en svavelfri kvalité där svavelhalten är max 10 mg/kg. Från 2009 skall all bensin inom hela EU vara svavelfri.

Historik
Blyhalterna har reglerats i lagstiftningen enligt följande:
- 1 jan 1970 max 0,7 g/l 1 jan 1973 max 0,4 g/l
- 1 jan 1980 max 0,15 g/l för regular
- 1 jan 1981 max 0,15 g/l även för premium
- 1 jan 1986 blyad regularbensin förbjuds
- 1 mars 1995 blyförbud för all motorbensin
Miljöklassning av bensin
Tabell över miljöklassning av bensin – Ladda ner som PDF

Hälsoeffekter
Tillåtna halten bensen, en känd cancerogen, har också ur hälsosynpunkt minskats genom att investera i bensensänkande raffinaderiutrustning. Bensin av miljöklass 1 infördes i Sverige i två steg under åren 1998 – 2000.

Historik svavelhalt i bensin
Svavelhalten i bensin har reglerats i svensk lagstiftning enligt följande ungefärliga tidsskala:
- olika kvaliteter inklusive sådan med upp till 300 mg/kg svavel.
- 1998 – max 100 mg/kg svavel
- 2000 – max 50 mg/kg svavel, nya krav i hela EU
- 2005 – max 10 mg/kg svavel.
Sedan 2009 är all bensin inom EU max 10 mg/kg svavel.

Historik bensenhalt i bensin
Bensenhalten i bensin har reglerats i svensk lagstiftning enligt följande ungefärliga tidsskala:
- – max 5 %v bensen
- 1998 – max 2 %v bensen
- 2000 – max 1 %v bensen
Sedan 2009 är all bensin inom EU max 1 %v bensen.
Lagstiftning för svensk bensinkvalitet utgår från det i svensk lagstiftning implementerade europeiska Bränslekvalitetsdirektivet (98/70/EG).

Sedan 1 maj 2011 ger implementeringen av Bränslekvalitetsdirektivet (98/70/EG) senaste uppdatering i 2009/30/EU i svenska drivmedelslagen SFS 2011:319 möjlighet till en inblandning av etanol i bensin upp till 10 %v ( E10). Huvuddelen av fordonsflottan med vanliga bensinmotorer kan köra på E10 men det finns undantag. Så kallade Flexifuel-bilar kan köra på E10 samt även alla blandningar av bensin och etanol E85 enligt tillverkarnas instruktioner. Som konsument gäller det att konsultera sin instruktionsbok eller sin leverantör. På Mobility Swedens webbplats kan du hitta information om de fordon som kan köra på E10.

Den 1 augusti 2021 infördes E10 för att minska CO2-utsläppen från vägtrafiken. E10 är nu den nya standardbensinen på tankstationerna runtom i landet och ett led i att nå klimatmålen.
Etanol kan blandas in i bensin enligt EU:s drivmedelsdirektiv, 98/70/EG med senaste uppdatering i 2009/30/EG (Står bränslekvalitetsdirektivet nedan), med upp till 10 volymsprocent. I stort sett all bensin i Sverige innehåller upp till 5 vol% etanol. Etanol har mycket bra förbränningsegenskaper och passar därför utmärkt som komponent i bensin utan att anpassning av motorer behöver göras. Att köra på etanolinblandad 95-oktanig bensin är ingen skillnad mot motsvarande bensin utan etanolinnehåll. Etanolet ger däremot bensinen ett inbyggt frysskydd som gör att K-sprit ej behöver tillsättas. Bränslekvalitetsdirektivet ger nu möjlighet att öka inblandningen av etanol i bensin till 10 procent. Alla fordon kan dock inte köra på 10 procent etanol i bensinen.

Det krävs att det då skall tillhandahållas en kvalitet även för de äldre fordon som inte kan tanka bensin med den större mängden etanol.

Branschen står enad i omställningen till klimatneutral konkurrenskraft och arbetar med att uppnå de åtaganden som man gjort inom ramen för Färdplanen tillsammans med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Som ett viktigt steg i att uppnå fastställda klimatmål och göra transporter mer klimatneutrala ökas inblandningen av klimateffektiva hållbara biodrivmedel i bensin och diesel.

Inblandningen av hållbara biodrivmedel i bensin och diesel har ökat succesivt under de senaste åren. Reduktionsplikten är ett välkommet styrmedel och ett viktigt verktyg för minskning av klimatpåverkan från vägtransporter. Att introducera E10 på den svenska marknaden är därmed ett viktigt steg för att uppnå Sveriges klimatmål. Tillsammans med låginblandade hållbara biodrivmedel finns det även högkoncentrerade biodrivmedel på den svenska marknaden. Båda två är avgörande för att sänka koldioxidutsläppen och nå klimatmålen.
Introduktionen av E10 skedde i samband med att reduktionsplikten höjdes den 1 augusti 2021 till 6% reduktion av växthusgaser i bensin. Det nya drivmedlet har beteckningen E10 och finns sedan tidigare redan på marknaden i 14 andra länder i Europa. Omställningen till E10 är en del av resan till ett hållbart samhälle. Genom att tanka E10 tankar du ett drivmedel med högre andel förnybart och som är bättre ur klimatsynpunkt samt ett mer hållbart alternativ. Det blir en övergång från dagens 95 oktaniga E5 bensin med upp till 5% etanol, till E10 med upp till 10% etanol. E10 blir den nya standardkvalitén för 95 oktanig bensin. En bensinpump märkt med E10 innehåller upp till 10% etanol. En bensinpump märkt E5 innehåller upp till 5% etanol.

All BLYFRI 95 har idag upp till 10 %volym (%v) etanol (E10) och BLYFRI 98 innehåller normalt upp till 5%volym etanol. Etanol har mycket bra förbränningsegenskaper och passar därför utmärkt som förnybar komponent i bensin utan att anpassning av motorer behöver göras. Att köra på bensin med inblandad etanol är ingen skillnad mot motsvarande bensin utan etanolinnehåll. Etanol ger bensin ett inbyggt frysskydd vilket gör att K-sprit inte behöver tillsättas bensin.

Ca 94% av alla bensindrivna personbilar är idag redan godkända för E10 men det finns undantag. På Mobility Swedens webbplats kan du läsa vad som gäller för din bil.

Så kallade Flexi-fuel bilar kan köra på E10 samt även alla blandningar av bensin och etanol E85 enligt tillverkarnas instruktioner. Som konsument gäller det att konsultera sin instruktionsbok eller sin leverantör.

Det krävs att det på marknaden ska tillhandahållas en kvalitet även för de äldre fordon som inte kan tanka E10 bensin. E5 behöver inte tillhandahållas på varje station.

Frågor och svar
Information till båtägare
Allmänt
Alkylatbensin är en extra ren form av bensin som gör störst hälso- och miljömässig nytta i en äldre 2-taktsmotorer och i handhållna småmaskiner där användare direkt utsätts för avgaserna. Alkylatbensin innehåller i stort sett inga av de skadligaste kolvätena bensen eller andra aromater eller olefiner. Tillgången på alkylatbensin är begränsad och det är därför viktigt att den används där hälso- och miljönyttan är som störst. I moderna bilmotorer med avgasrening är miljönyttan nästan obefintlig och alkylatbensinen bör därför inte användas där. Genom att använda miljöanpassad alkylatbensin i din äldre 2-taktsmotor kan du mycket effektivt minska effekterna på miljön. Alkylatbensin uppfyller inte specifikationerna för bensin till fordon och därmed gäller inte heller eventuella fordonsgarantier om den används i bilmotorer.

Alla 2-takts utombordare, från extrem båtracing (Formula 2000) till din 2-takts utombordare i sjöboden, kan köras på alkylatbensin. Det är dock särskilt viktigt att du då regelbundet kontrollerar packningar och slangar så att du minskar risken för bränsleläckage.
Alkylatbensin kan också användas till mopeder och till gräsklippare, motorsågar och andra arbetsredskap. Särskilt viktigt är det då användare utsätts för avgaserna från dessa motorer och då kan alkylatbensin reducera hälsopåverkan för användaren. Därigenom kan hälso- och miljöriskerna minskas.

En skattesänkning som gjordes 15 november 2002 medförde att priset för alkylatbensin från pump minskade men är fortfarande höger än för blyfri 95-oktan bensin.

Alkylatbensin från pump finns på ett begränsat antal platser och på drivmedelsbolagens webbplatser finns aktuella uppgifter om var alkylatbensin tillhandahålls.

Äldre utombordare
Äldre 2-taktsmotorer med förgasare förbränner endast 70-80% av bränslet och resten släpps ut mer eller mindre oförbränt och hamnar i vattnet eller luften. Det är därför viktigt att den bensin som används till dessa motorer innehåller så lite som möjligt av de skadligaste kolvätena.

Från äldre 2-takts utombordare i Sverige går varje år stora mängder giftiga kolväten rakt ut i vattnet. I Sverige är det cirka 50 gånger mer än de synliga oljeutsläppen från fartyg!

Med alkylatbensin i din äldre utombordare kan du minska de skadliga utsläppen med 80-90 %. Miljövinsten med att gå över till alkylatbensin är extra stor om du brukar köra i vikar och grunda vatten där ekosystemet är särskilt känsligt. Med alkylatbensin slipper du också själv ifrån de mest illaluktande och hälsofarliga avgaserna.

Kvalitet och kemi
Alkylatbensin har framställts ur utvalda kolväteströmmar. Namnet alkylat anspelar på den raffinaderiteknik som används för framställning av alkylatbensin. Råvaran är mättade och omättade kolväten med 4 kolatomer vilka kemiskt sätts ihop till molekyler i bensinens kokpunktsintervall, 8 till 10 kolatomer.

Biologiskt nedbrytbara 2-taktsoljor
I de avgaser som kommer ut från 2-taktsmotorer utgör 2-taktsoljan en betydande del. Ett skäl är att oljan inte förbränns i samma grad som bensinen. Det är alltså av stor vikt att man till utombordare använder biologiskt nedbrytbara 2-taktsoljor oavsett om man blandar själv eller om det sker i motorn. Kvalitetsnormen på oljan skall vara TC-W3. Den största miljönyttan får man med en biologiskt nedbrytbar 2-taktsolja i kombination med alkylatbensin.

Här kan du ladda ner en PDF med frågor och svar om alkylatbensin.