Bensin

Bensin består av ett stort antal olika kolvätemolekyler vilka specificeras av kvalitetskraven i standarden för bensin (SS-EN 228:2012+A1:2017). Kvalitetskraven på bensin är omfattande och syftar till att en energirik, homogen produkt säljs på stationerna oavsett av vem och hur bensinen tillverkats.

Färdig bensin består av en blandning av många komponenter. Komponenter från raffinaderierna är till exempel alkylat, reformat, isomerat med mera och några kan vara utvalda syreinnehållande komponenter, oxygenater, vanligast är att tillsätta etanol. Vilka syreinnehållande komponenter som är tillåtna i bensin regleras i bränslekvalitetsdirektivet, 2009/30/EU.

Oktantal

Oktantalet hos bensinen är viktigt och anges i standarderna med RON (Research Octane Number) detta tal anges på pumpen vid stationen. I standarden anges även MON (Motor Octane Number). Bensin 95 ska ha ett lägsta RON på 95 medan bensin 98 ska ha ett lägsta RON på 98. MON är lägre och används inte i detaljhandelsledet i Sverige. I USA däremot säljs bensin enligt ett oktantal som är medelvärdet av både RON och MON och därför ser det ut som om USA har ett lägre oktantal än Sverige, men så är alltså inte fallet. Oktantalet definierar knackningsresistensen (motståndet för knackning hos bensin).

Olika typer av kolföreningar har olika oktantal. Referenskolväten för oktantal är dels en förgrenad paraffin, iso-oktan, som har fått oktanvärdet 100, dels en rak paraffin, n-heptan, som har fått oktanvärdet 0. Bensin som i en testmotor knackar lika mycket som en blandning av 95 vol-% iso-oktan och 5 vol-% n-heptan har oktantalet RON 95.

Flyktighet

Flyktigheten står för bensinens förångningsegenskaper som normalt definieras med en destillationskurva och krav på ett maximi- och minimiångtryck vid vissa betingelser. Kravet på det maximala ångtrycket är lägre på sommaren för att undvika avdunstning till luft och problem med ånglås i äldre fordon medan ångtrycket är högre på vintern för att förbättra motorns förmåga till kallstart.

Kokpunktsintervall

Bensin har ett kokpunktsintervall mellan 25- 205/210C. Det betyder att bensin består av kolväten med en kedjelängd på 4 till 12 kolatomer (C4-C12). C4 är butan, halten av butan i bensin bestämmer till stor del dess flyktighet och ångtryck. Fördelningen av olika kolväten är 30-60% paraffiner, 0-5% naftener, 0-13% olefiner, max 35% aromater, bensen max 1% och mellan 0-22% av tillåtna oxygenater angivna i lagstiftningen.

Blyfri bensin infördes 1985 för att möjliggöra introduktion av katalysatorer för avgasrening, då dessa skadas och förstörs av bly. 1988 infördes katalysatorer på frivillig basis och är sedan 1989 obligatoriskt i alla nya fordon. Katalysatortekniken har generellt medfört ökade krav på bensinkvaliteten. Blyet hade en smörjande effekt på de mjuka ventilsäten som förr fanns i många bilmotorer. Dagens motorer är fullt ut anpassade till blyfri bensin och behöver inte någon smörjning av drivmedlet. För äldre fordon med mjuka ventilsäten finns det tillsatsmedel som kan köpas och tillsätts vid tankning för att ge den smärjning som krävs. Bly i bensinen togs bort i bensin 1994 och förbjöds i bensin 1 mars 1995.

Även svavelhalten i bensin har successivt minskats dels på grund av katalysatortekniken, övrig teknikutveckling av motorer och annan fordonsutrustning, dels av miljöskäl. Minskad svavelhalt i drivmedel minskar och förhindrar försurning av miljön.

Miljöklassad bensin av miljöklass 1 infördes i två steg under åren 1998 till 2000 i Sverige. Steg 1 (1998-2000) hade krav på max 2 vol-% bensen och max 100 ppm svavel. Från år 2000 infördes nya krav på bensin i hela EU och samtidigt infördes miljöklass 1 bensin (steg 2) i Sverige. Från 2005 infördes krav på tillgänglighet av en svavelfri kvalitet där svavelhalten är max 10 mg/kg. Från 2009 skall all bensin inom hela EU vara svavelfri.

Miljöklassning av bensin
Tabell över miljöklassning av bensin enligt drivmedelslagen (SFS 2011:319) – Ladda ner som PDF

Hälsoeffekter
Tillåtna halten bensen, en känd cancerogen, har också ur hälsosynpunkt minskats genom att investera i bensensänkande raffinaderiutrustning.

Historik blyhalt i bensin
Blyhalterna har reglerats i lagstiftningen enligt följande:

• 1 jan 1970 max 0,7 g/l
• 1 jan 1973 max 0,4 g/l
• 1 jan 1980 max 0,15 g/l för regular
• 1 jan 1981 max 0,15 g/l även för premium
• 1 jan 1986 blyad regularbensin förbjuds
• 1 mars 1995 blyförbud för all motorbensin

Historik svavelhalt i bensin
Svavelhalten i bensin har reglerats i svensk lagstiftning enligt följande ungefärliga tidsskala:

• olika kvaliteter inklusive sådan med upp till 300 mg/kg svavel.
• 1998 – max 100 mg/kg svavel
• 2000 – max 50 mg/kg svavel, nya krav i hela EU
• 2005 – max 10 mg/kg svavel.

Sedan 2009 är all bensin inom EU max 10 mg/kg svavel.

Historik bensenhalt i bensin
Bensenhalten i bensin har reglerats i svensk lagstiftning enligt följande ungefärliga tidsskala:

• – max 5 %v bensen
• 1998 – max 2 vol-% bensen
• 2000 – max 1 vol-% bensen

Sedan 2009 är all bensin inom EU max 1 vol-% bensen.

Lagstiftning för svensk bensinkvalitet utgår från det i svensk lagstiftning implementerade europeiska Bränslekvalitetsdirektivet (98/70/EG).

Sedan 1 maj 2011 ger implementeringen av Bränslekvalitetsdirektivet (98/70/EG) senaste uppdatering i 2009/30/EU i svenska drivmedelslagen SFS 2011:319 möjlighet till en inblandning av etanol i bensin upp till 10 %v ( E10). Huvuddelen av fordonsflottan med vanliga bensinmotorer kan köra på E10 men det finns undantag. Så kallade Flexifuel-bilar kan köra på E10 samt även alla blandningar av bensin och etanol E85 enligt tillverkarnas instruktioner. Som konsument gäller det att konsultera sin instruktionsbok eller sin leverantör. På Mobility Swedens webbplats kan du hitta information om de fordon som kan köra på E10.

Den 1 augusti 2021 infördes E10 för att minska CO2-utsläppen från vägtrafiken. E10 är nu den nya standardbensinen på tankstationerna runtom i landet och ett led i att nå klimatmålen.

Upp till 10 vol-% etanol kan blandas in i bensin enligt EU:s drivmedelsdirektiv, 98/70/EG (med senaste uppdatering i 2009/30/EG). Etanol har mycket bra förbränningsegenskaper och passar därför utmärkt som komponent i bensin. Etanol ger bensin ett inbyggt frysskydd som gör att K-sprit inte längre behöver tillsättas.

I Sverige är E10 den vanligaste bensinkvaliteten på marknaden och saluförs ofta som bensin 95 E10 medan bensin 98 ofta saluförs som E5. Pumpen är alltid märkt med antingen E10 eller E5 så att det ska vara lätt att veta vilken etanolhalt bensinen har.

Alla fordon kan inte köra på 10 vol-% etanol. Därför finns ofta bensin med upp till 5 vol-% etanol, E5, som alternativ för de fordon som inte kan köras på E10. Ca 94% av alla bensindrivna personbilar är idag redan godkända för E10 men det finns undantag. På Mobility Swedens webbplats kan du läsa vad som gäller för din bil. E5 behöver inte tillhandahållas på varje station.

Så kallade Flexi-fuel bilar kan köra på E10 samt även alla blandningar av bensin och etanol E85 enligt tillverkarnas instruktioner. Som konsument gäller det att konsultera sin instruktionsbok eller sin leverantör.

Branschen står enad i omställningen till klimatneutral konkurrenskraft och arbetar med att uppnå de åtaganden som man gjort inom ramen för Färdplanen tillsammans med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Som ett viktigt steg i att uppnå fastställda klimatmål och göra transporter mer klimatneutrala ökas inblandningen av klimateffektiva hållbara biodrivmedel i bensin och diesel.

Inblandningen av hållbara biodrivmedel i bensin och diesel har ökat succesivt under de senaste åren. Reduktionsplikten är ett välkommet styrmedel och ett viktigt verktyg för minskning av klimatpåverkan från vägtransporter. Att introducera E10 på den svenska marknaden var därmed ett viktigt steg för att uppnå Sveriges klimatmål. Tillsammans med låginblandade hållbara biodrivmedel finns det även högkoncentrerade biodrivmedel på den svenska marknaden. Båda två är avgörande för att sänka koldioxidutsläppen och nå klimatmålen.
Introduktionen av E10 skedde i samband med att reduktionsplikten höjdes den 1 augusti 2021 till 6% reduktion av växthusgaser i bensin. E10 finns numera i de flesta länder i Europa. Omställningen till E10 är en del av resan till ett hållbart samhälle.

Frågor och svar
Information till båtägare

Allmänt
Alkylatbensin är en extra ren form av bensin som gör störst hälso- och miljömässig nytta i en äldre 2-taktsmotorer och i handhållna småmaskiner där användare direkt utsätts för avgaserna. Alkylatbensin innehåller i stort sett inga av de skadligaste kolvätena bensen eller andra aromater eller olefiner. Tillgången på alkylatbensin är begränsad och det är därför viktigt att den används där hälso- och miljönyttan är som störst. I moderna bilmotorer med avgasrening är miljönyttan nästan obefintlig och alkylatbensinen bör därför inte användas där. Genom att använda miljöanpassad alkylatbensin i din äldre 2-taktsmotor kan du mycket effektivt minska effekterna på miljön. Alkylatbensin uppfyller inte specifikationerna för bensin till fordon och därmed gäller inte heller eventuella fordonsgarantier om den används i bilmotorer.

Alla 2-takts utombordare, från extrem båtracing (Formula 2000) till din 2-takts utombordare i sjöboden, kan köras på alkylatbensin. Det är dock särskilt viktigt att du då regelbundet kontrollerar packningar och slangar så att du minskar risken för bränsleläckage.
Alkylatbensin kan också användas till mopeder och till gräsklippare, motorsågar och andra arbetsredskap. Särskilt viktigt är det då användare utsätts för avgaserna från dessa motorer och då kan alkylatbensin reducera hälsopåverkan för användaren. Därigenom kan hälso- och miljöriskerna minskas.

En skattesänkning som gjordes 15 november 2002 medförde att priset för alkylatbensin från pump minskade men är fortfarande höger än för blyfri 95-oktan bensin.

Alkylatbensin från pump finns på ett begränsat antal platser och på drivmedelsbolagens webbplatser finns aktuella uppgifter om var alkylatbensin tillhandahålls.

Äldre utombordare
Äldre 2-taktsmotorer med förgasare förbränner endast 70-80% av bränslet och resten släpps ut mer eller mindre oförbränt och hamnar i vattnet eller luften. Det är därför viktigt att den bensin som används till dessa motorer innehåller så lite som möjligt av de skadligaste kolvätena.

Från äldre 2-takts utombordare i Sverige går varje år stora mängder giftiga kolväten rakt ut i vattnet. I Sverige är det cirka 50 gånger mer än de synliga oljeutsläppen från fartyg!

Med alkylatbensin i din äldre utombordare kan du minska de skadliga utsläppen med 80-90 %. Miljövinsten med att gå över till alkylatbensin är extra stor om du brukar köra i vikar och grunda vatten där ekosystemet är särskilt känsligt. Med alkylatbensin slipper du också själv ifrån de mest illaluktande och hälsofarliga avgaserna.

Kvalitet och kemi
Alkylatbensin har framställts ur utvalda kolväteströmmar. Namnet alkylat anspelar på den raffinaderiteknik som används för framställning av alkylatbensin. Råvaran är mättade och omättade kolväten med 4 kolatomer vilka kemiskt sätts ihop till molekyler i bensinens kokpunktsintervall, 8 till 10 kolatomer.

Biologiskt nedbrytbara 2-taktsoljor
I de avgaser som kommer ut från 2-taktsmotorer utgör 2-taktsoljan en betydande del. Ett skäl är att oljan inte förbränns i samma grad som bensinen. Det är alltså av stor vikt att man till utombordare använder biologiskt nedbrytbara 2-taktsoljor oavsett om man blandar själv eller om det sker i motorn. Kvalitetsnormen på oljan skall vara TC-W3. Den största miljönyttan får man med en biologiskt nedbrytbar 2-taktsolja i kombination med alkylatbensin.

Här kan du ladda ner en PDF med frågor och svar om alkylatbensin.

Säkerhetsdatablad (SDB), Safety Data Sheet (SDS) på engelska för dessa hänvisas till Drivkraft Sveriges medlemsföretags hemsidor. Detta då ändringsarbete sker kontinuerligt och beroende på användning varierar beskrivning av riskscenarier.