Förnybara drivmedel

Etanol
Etanol tillverkad från t.ex. spannmål, cellulosa, rörsocker eller sockerbetor är ett förnyelsebart bränsle som begränsar utsläppen av koldioxid. På detta sätt minskas vår påverkan på miljön

Låginblandning i bensin
Etanol kan blandas in i bensin med upp till 10 vol% enligt bränslekvalitetsdirektivet, 98/70/EG med senaste uppdatering 2009/30/EC. Merparten av all bensin innehåller idag upp till 5 vol% etanol. Etanol har mycket bra förbränningsegenskaper och passar därför utmärkt som komponent i bensin. Ingen anpassning av motorer behöver göras.

Etanol E85
E85 är avsedd för bränsleflexibla bilar med explosionsmotorer (ottomotorer), s.k. Flexifuel-fordon. Dessa fordons motorer är anpassade för att kunna köra på bensin, E85 eller vilken blandning som helst mellan dessa två bränslen. E85 är INTE avsedd att tankas i vanliga bensinbilar som inte är godkända för etanol E85.

Kvalitet och kemi
E85 förändras efter egenskapsbehov för sommar och vinter. Det finns sedan 2018 en europeisk standard för etanol E85, SS-EN 15 293:2018 som beskriver vad som krävs sommar- respektive vintertid.

Vinterkvalitet av E85
Vintertid innehåller E85 mer bensin för att förbättra kallstartsegenskaperna hos fordonet samt emissionerna vid kallstart (avgasutsläpp till luft). Då etanol har sämre kallstartsegenskaper än bensin ändras vintertid E85 till ca 75 %volym (%v) etanol och ca 25 %v bensin. Genom de förbättrade kallstartsegenskaper reduceras även kallstartsemissionerna. I en vanlig bensinmotor spelar motortemperaturen relativt stor roll för hur bränsleinsprutningen måste arbeta för att motorn skall starta. Det påverkar avgasutsläppen av kolväten och kolmonoxid. Hos ett fordon anpassat till E85 ökar avgasutsläppen vintertid. Med E85 kan startproblem uppstå vid relativt måttligt låga temperaturer och emissionerna kan bli extra höga när motorn startar. En lösning är att vintertid använda bränsle med högre bensininnehåll. Europiska standarden SS-EN 15293:2018 anger vinter- respektive sommarkvalitet för E85. Kraven för vinter E85 innebär en högre andel bensin samt en högre flyktighet på bränslet för att hjälpa motorn kallstarta (vanlig bensin har också säsongsvariation i sin flyktighet av samma skäl).

Ett sätt  att minska problemet är att använda motorvärmare. En motorvärmare förbättrar både startbarhet och minskar kallstartsemissioner men är inte möjlig att använda vid alla tillfällen och därför krävs en vinterkvalitet. I instruktionsböcker för äldre flexifuel fordon står det att man kan behöva tanka i mer bensin vintertid för att etanolbilarna skall starta. I och med att man ökar bensinandelen i E85 för att förbättra startbarhet och emissioner kan man fortsätta tanka vid E85 pumpen hela vintern. Idag är etanol i etanolbränslet E85 befriat från energi- och koldioxidskatt medan bensinandelen i E85 är belagd med både energi- och koldioxidskatt samt moms på skatten. Det betyder att priset på E85-pumpen kan skilja mellan sommar och vinterkvalitet av E85. Eftersom bensin har ett högre energiinnehåll än etanol innebär det en viss kompensation i bränslekostnaden per mil beroende på det aktuella fordonets förbrukning.

ED95 är ett etanoldrivmedel anpassat för kompressionstända anpassade dieselmotorer som främst används i bussar. ED95 används främst av bussar som har anpassade dieselmotorer för detta etanoldrivmedel. ED95 består av 95 %v etanol enligt SS 15 54 37 och ca 5 %vol tändförbättrare.

Speciella aspekter
ED95 är ett specialdrivmedel som bara finns vid speciella stationer eller på vissa bussdepåer som frekventeras av bussar med anpassade dieselmotorer lämpliga för ED95.

FAME står för Fettsyrametylester, (Fatty Acid Methyl Esters) och är en förnybar drivmedelskomponent som kan blandas i diesel eller ersätta diesel i dieselmotorer. FAME kan framställas ur olika vegetabiliska oljor. Den vanligaste är RME, Rape seed Methyl Ester eller rapsmetylester, vilken framställs ur rapsolja som förestras med metanol till RME. Det är tillåtet att blanda i upp till 7 vol% FAME i diesel oavsett miljöklass. Den FAME som används måste uppfylla kvalitetskraven i SS-EN 14 214:2012+A2:2019. FAME är en förnybar komponent i diesel och från 1 maj 2011 är det enligt gällande svensk lagstiftning möjligt att blanda i upp till 7 %v FAME i diesel.

Kvalitet och kemi
Ren FAME har en densitet som är tyngre än diesel mk 1, ca 884 kg/m3 vid 15C,, ett kokpunktsintervall som liknar diesel, mycket hög flampunkt, men mindre bra köldegenskaper från ett svenskt vinterperspektiv. Ren FAME, B100 kan användas ned till cirka -11C utan risk för utfällningar.
Den som vill köra på ren FAME behöver ett fordon som uttryckligen godkänner användningen av ren FAME, B100.

Mikroorganismer
FAME kräver större omsorg vid lagring då det är vattenkänsligare än fossilt diesel. Därför är det viktigt att regelbundet dränera ut fritt vatten från lagringstank för att undvika tillväxt av mikroorganismer. Vi rekommenderar att cisterner rengörs före första leverans av diesel med FAME inblandning.

Biodiesel
Begreppet biodiesel används ofta för diesel med inblandning av upp till 7 % FAME men också för rent FAME bränsle, B100 som säljs på ett begränsat antal stationer. Numera används begreppet biodiesel också för HVO. För att säkert veta vad som avses avråder Drivkraft Sverige från användningen av begreppet biodiesel som i många fall har flera betydelser. För att köra motorn på ren FAME, B100 krävs att du har en motor som uttryckligen har ett godkännande från tillverkaren för detta drivmedel.

Rapsolja
Vanlig oförestrad rapsolja uppfyller inte kvalitetskraven enligt SS-EN 14 214 och skall inte användas som diesel. Rapsoljan saknar nödvändiga dieselegenskaper och lämpar sig inte alls för en dieselmotor.

FAME och dieselmotorer
Om din motor tidigare har körts på diesel så är det ingen skillnad att köra med upp till 7 % FAME inblandning i drivmedlet. Färg (ljusgul eller svagt grön) och lukt kan variera något från gång till annan. Denna inblandning av upp till 7 % FAME i diesel uppfyller svensk standard SS 15 54 35;2022 som tagits fram i samarbete med motortillverkare, myndigheter och drivmedelsbolag.

Lagring
FAME är en produkt som är biologiskt lätt nedbrytbar och därmed också lättare tillgänglig för mikroorganismer. Diesel med tillsats av biokomponent kräver större omsorg vid lagring då de också är vattenkänsligare än den rena dieseln. Vi rekommenderar att cisternen rengörs före första leverans av diesel med FAME. Använd alltid en cistern som är avsedd och godkänd för diesel.

Under inverkan av dagsljus/solljus kan blandningskomponenter såsom FAME genomgå en oxidationsprocess som ger utfällningar. Därför skall cisternen, om den är av plast, vara mörkfärgad eller lagras mörkt så att bränslet skyddas mot ljus. Användning av icke godkända plastcisterner innebär alltid en risk att plasten löses upp av bränslet. Lagringstiden för diesel med tillsats av FAME bör inte vara längre än 1 år. Även i en godkänd cistern måste dieseln lagras och hanteras rätt. Det bildas alltid kondensvatten genom att cisternen ”andas” in fuktig luft samt att cisternen utsätts för temperaturvariationer. Med ”inandningsluften” kommer också smuts och partiklar in i cisternen. Cisternen ska ha dräneringsmöjlighet. Se till att dränera den regelbundet. Förutom driftstörningar på fordonet kan vattnet orsaka rostangrepp i cisternen. Besiktiga cisternen och utrustningen enligt gällande lagstiftning.
Både drivmedelsindustrin och fordonsindustrin har gett ut rekommendationer för materialval i både tankar och bränslesystemkomponenter. Några av de metaller som kan katalysera, påskynda, oxidationen (nedbrytningen) av FAME är: zink, koppar, brons, mässing, tenn och bly.

B100 är beteckningen för ren FAME som uppfyller standarden SS-EN 14214:2012+A2:2019. I Sverige används raps som råvara till FAME då den har bäst köldegenskaper. Rapsolja förestras med metanol till Raps Metyl Ester, RME. För att köra på B100 krävs att du har ett godkännande från fordonstillverkaren. Det är huvudsakligen tunga fordon som har möjlighet att få ett sådant godkännande. Kontrollera alltid med din fordonstillverkare vad som gäller för fordonet.
Då det är kallt ner till ca -15C flera dagar kan orsaka att produkten blir mer trögflytande och risk för funktionsstörningar.

HVO står för Hydrogenated Vegetable Oil/ hydrerade vegetabiliska oljor eller animaliska fetter och är en förnybar drivmedelskomponent som kan blandas i diesel eller ersätta diesel i dieselmotorer. HVO betyder alltså vätebehandlad vegetabilisk olja med vilket menas att en vegetabilisk olja eller animaliska fetter har processats vidare med vätgas under inverkan av en katalysator i kvalitetshöjande syfte för att bli ett drivmedel för dieselmotorer. Via processen tas oönskade ämnen i drivmedlet bort och resultatet blir en ren kolväteprodukt. HVO kan blandas i diesel eller användas ren som HVO100 istället för diesel i dieselmotorer. Om den blandas i diesel inom ramen för standarden för diesel krävs inga godkännanden från fordonsindustrin, men om den säljs som HVO100 krävs fordonstillverkarens godkännande då den normalt inte fullt ut uppfyller specifikationerna i de av fordonsindustrin accepterade standarderna för diesel, såsom SS 15 54 35:2022 och SS-EN 590:2022. HVO har sedan 2016 en egen standard SS-EN 15940:2016+A1:2018+AC:2019. För närmare information om vilka fordon som accepterar HVO100 hänvisas till respektive fordonsbolags hemsida.

Kvalitet och kemi
HVO är kemiskt en paraffinisk diesel som i stort sett är lika med  fossil diesel. Se vidare under diesel mk 1. Ren HVO uppfyller dock normalt inte standarderna för användning i dieselmotorer och kräver ett godkännande från fordonstillverkaren för att fordonsgarantierna även fortsatt skall gälla. HVO har sedan 2016 en egen standard SS-EN 15940:2016+A1:2018+AC:2019.
Aktörerna på den svenska marknaden använder HVO med varierande ursprung och som blandas i konventionell diesel i varierande omfattning och säljer den också i viss utsträckning som HVO100. HVO på världsmarknaden förekommer i kvaliteter med olika köldegenskaper. Då Sverige har ett kallt klimat måste den HVO som används i Sverige ha bra köldegenskaper.

Råvaror i HVO som använts i Sverige under 2021
HVO är en syntetisk förnybar diesel som har kemiska egenskaper som en vanlig diesel. Råtallolja bidrog med 19% av råvaran vid framställningen av HVO under 2021 (All palmoljebaserad HVO som rapporteras omfattas av certifiering enligt ett av EU-kommissionen godkänt certifieringssystem). Ursprunget för råvaror till HVO som använts i Sverige under 2021 var icke-Eu 32% medan EU stod för 68%. 11 % av råvaran för HVO som producerades under 2021 kom från Sverige. Källa: ER 2022:08

Ladda ned Drivkraft Sveriges faktablad om HVO

Allmänt
Biogas är en metanrik förnybar gas som kan användas som drivmedel i anpassade bensinbilar eller som bränsle. Biogas med rätt produktrening har sådan kvalitet att den kan levereras in i naturgasledningssystem. Biogas och naturgas samma kolväte, metan. Det är endast ursprunget som skiljer. Naturgas har ett fossilt ursprung medan biogas är producerad från förnybar råvara.
Den biogas som vi använder idag för olika ändamål finns i flera kategorier. Dels deponigas från sopberg och dels rötgas från t.ex. reningsverk. Ett kommande sätt är genom att förgasa biomassa till syntesgas och sedan kemiskt omvandla syntesgasen till metan. Beroende på utgångsmaterial samt hur rötningsprocessen drivs får rå biogas olika sammansättning. Det som ger gasen dess energivärde är metan. Halten av metan kan variera mellan 40 – 80 % på volymbas med ett resterande innehåll av koldioxid, kvävgas, syre, mindre mängder av olika föroreningar, samt vattenånga. För att använda biogas som drivmedel i fordon renas den, koncentreras upp i metanhalt till ca 97%vol för att ge en jämn kvalitet och bra förbränningsegenskaper.Se vidare Energigas Sveriges webbsida för mer om biogas.

Kvalitet och Kemi
Biogas som drivmedel till fordon skall ha en metanhalt av ca 97%vol med resten bestående av koldioxid och luft. Denna biogas har torkats och innehåller därför inte vatten. Biogas innehåller låga halter av svavel. Metan har ett bra oktantal (RON 130) och därför lämpar det sig som drivmedel i en bensinmotor.

Säkerhetsdatablad
Säkerhetsdatablad (SDB), Safety Data Sheet (SDS) på engelska, för dessa hänvisas till Drivkraft Sverige medlemsföretags hemsidor eller Energigas hemsida. Detta pga att ändringsarbete sker kontinuerligt och beroende på användning varierar beskrivning av riskscenarier.

Metanol är s.k. ”träsprit” och kan tillverkas ur skogsråvara och är då förnybart. Den vanliga produktionsvägen för metanol är  tillverkning från naturgas och är då inte ett förnybart bränsle. Metanol är en vätska som är mycket giftig, starkt korrosiv samt brinner med osynlig låga. Den får blandas in i bensin upp till 3 vol% men det görs för närvarande inte då tillgången på förnybar metanol är begränsad. Det pågår projekt för utveckling av nya produktionsvägar för metanol bl.a genom s.k. elektrobränslen.

Syntetisk diesel kan produceras från fossil naturgas genom en s.k. Fischer Tropsch process och är då inte förnybar. Den kallas också för FT diesel eller GTL bränsle (Gas To Liquid). Syntetisk diesel innehåller låga halter av aromatiska kolväten och mer paraffiner. Den kan användas rent i dieselmotorer om den uppfyller standarden SS-EN 15940:2016+A1:2018+AC:2019 eller som blandningskomponent i konventionell diesel. Forskning pågår för att undersöka möjligheterna att producera förnybar syntetisk diesel via förgasning av skogsråvara och då kallas den för BTL bränsle (Biomass To Liquid).

Elektrobränslen, e-bränslen, är ett samlingsnamn drivmedel och bränslen som producerats med el som främsta energikälla. Om dessa e-bränslen är kolhaltiga drivmedel kan kolatomerna i bränslet fångas in från koldioxid i luften, havet eller från rökgaser från exempelvis kraftvärmeverk. Elektrobränslen kan ses som ett sätt att lagra el från framför allt förnybara energikällor.

Elektrobränslen kan produceras från förnybar primärel och ses ibland som ett sätt att lagra billig ”överskottsel” från variabel elproduktion. Man börjar med en produktion av vätgas genom att elektrolysera vatten med den förnybara elen.

Man kan bl.a. producera:

• e-vätgas
• e-Metan
• e-Methanol
• e-Dimetyletrar

Man kan också använda dessa till som utgångsråvaror till att producera:

• e-Methanol-to-Gasoline (blandningskomponent till bensin)
• e-Methanol-to-Kerosene (flygbränsle)
• e-Ammoniak
• e-Destillat via Fischer-Tropsch syntes

Säkerhetsdatablad (SDB), Safety Data Sheet (SDS) på engelska; för dessa hänvisas till Drivkraft Sveriges medlemsföretags hemsidor. Detta pga att ändringsarbete sker kontinuerligt och beroende på användning varierar beskrivning av riskscenarier.