Övriga drivmedel

Kraven på motorer och bränslen i båtar är annorlunda än i bilar men utvecklingen av bränslen dikteras av de senare. Det kan därför vara på plats att särskilt ge vissa råd för båtmotorer.

Bensin
Bensinen idag uppfyller SS 15 54 22 och även den europeiska standarden EN 228. Den kan innehålla upp till 5 volyms-% förnybar etanol. Alkylatbensin Alkylatbensin är en extra ren form av motorbränsle och innehåller i stort sett inga av de skadligaste kolvätena bensen, aromater, polyaromater eller olefiner. Från äldre tvåtakts utombordsmotorer går varje år stora mängder giftiga kolväten rakt ut i vattnet. Med alkylatbensin kan du minska de skadliga utsläppen med hela 80–90 %. Alkylatbensin enligt SS-155461 får inte innehålla etanol.

Tvåtakts bensinmotorer
Äldre tvåtaktsmotorer är till sin konstruktion enkla, men ställer speciella krav på bränslet och dess hantering. Dessa motorer förbränner endast 70–80 % av bränslet och resten släpps ut mer eller mindre oförbränt och hamnar antingen i vattnet eller i luften. I dessa motorer bör man därför använda alkylatbensin. Bensinen med sina tillsatser skall tillsammans med tvåtaktssmörjoljan bilda en fungerande enhet. Blandningsproportionerna skall vara de rätta och inga andra tillsatser än sådana som är blandbara med bensin och oljan får tillsättas. Nyare tvåtaktsmotorer har i regel en separat tank för tvåtaktsoljan. Observera att det för det mesta är samma typ av oljor som kan användas både till direktinblandning i bensinen och separat tank.

Direktinsprutade tvåtaktsmotorer
För att klara allt högre krav på bättre bränsleekonomi och lägre miljöpåverkan har vissa större tvåtaktsmotorer byggts i utföranden med direktinsprutning. Även dessa motorer smörjs med tvåtaktsolja som endast delvis förbränns i motorn. Valet av biologiskt lätt nedbrytbar tvåtaktsolja är följaktligen viktig även för dessa motorer. Bensinval skall göra i enlighet med motortillverkarens rekommendationer.

Oktantal
Instruktionsbokens rekommendation skall följas. Det är ovanligt att det behövs ett högre oktantal än 95 oktan. Några få större motorer (över 40 hk) kan kräva högre oktantal, särskilt under hård drift (t.ex. vid vattenskidåkning).

Tvåtaktsolja
I de avgaser som kommer ut från tvåtaktsmotorn utgör tvåtaktsoljan en betydande del. Ett skäl är att oljan inte förbränns i samma grad som bränslet. Det är alltså av stor vikt att man till tvåtaktsutombordare använder biologiskt lätt nedbrytbara tvåtaktsoljor, oavsett om man blandar själv eller motorn gör det. Kvalitetsnormen på oljan skall vara TC-W3.

Fyrtakts inombordsmotorer
För fyrtaktsmotorer är oktantal och i vissa fall även tillsatsen av blyersättningsmedel av betydelse. Oktantalet skall garantera knackningsfri gång. Instruktionsbokens rekommendationer för val av oktantal skall följas. En del motorer är konverterade bilmotorer och samma rekommendationer gäller här för de som utfärdats för bilen. Motorn arbetar dock med högre belastning i båten och detta kan i vissa fall kräva högre oktantal. Vissa äldre motorer har mjuka ventilsäten som kräver smörjning. Tidigare erhölls denna smörjning av blyet i bensinen men nu måste man för dessa motorer köpa ett blyersättningsmedel på bensinstationen och tillsätta bensinen enligt flaskans instruktioner.

Fyrtakts utombordsmotorer
Detta är en motortyp som blivit allt vanligare. Den går i regel att köra på vanlig blyfri 95 oktanig bensin. Motorns fördelar är att den har en lägre bränsleförbrukning, renare avgaser samt även en lägre bullernivå jämfört äldre tvåtaktsmotorer. Smörjning sker genom ett cirkulationssystem liknande det för inombordsmotorer

Smörjmedel för fyrtaktare
Dessa motorer har ett slutet smörjsystem vilket innebär att oljan inte följer med avgaserna ut i luft och vatten. Tänk dock på att motorerna skall ha en motorolja som är anpassad för dem, med bl. a ett bättre rostskydd. Se instruktionsboken för val av korrekt olja.

Säkerhet ombord – tanka båten säkert
Personer skall inte vistas ombord på båten vid tankning. Det finns risk för att tunga bensingaser samlas i lågpunkter och dessa kan antändas. Använd inte annan elektrisk utrustning vid tankning. Det räcker i regel inte med att bara slå av tändningsnyckel – slå av huvudströmbrytaren. Efter avslutad tankning skall man att ventilera ut gaserna genom att använda motorrumsfläkten. Fleecekläder kan bilda statisk elektricitet. Rök inte vid tankning.

Extra tank som går att ansluta till motorn
Många båtägaren bär bränslet till sin båt i dunk. Det är viktigt att den dunk som används är godkänd för bränslet i fråga. Det bästa är att ha en extra tank som går att ansluta direkt till motorn. Tänk på att du maximalt får transportera 60 liter bensin i din bil utöver fordonstanken.

Lagring av bensin under vintern
Inför vintern ska tanken vara så tom som möjligt. Bensin som förvaras länge förlorar de lättaste beståndsdelarna, vilket innebär att motorn kan bli svårstartad. Även av brandskyddsskäl bör tanken vara tom. Om det inte är möjligt att hålla bensinstanken tom så skall bensin förvaras i en tät dunk, jeepdunk eller trycktank för utombordare, med väl förslutet lock för att undvika avdunstning.

Etanol E85 och båtmotorer
Etanol E85 är ett drivmedel som består av cirka 85% etanol och 15% bensin. Det finns idag inga båtmotorer godkända för Etanol E85.

Dieselbränsle
Sedan början av 90-talet finns i Sverige miljöklass 1 dieselbränsle. Det är ett svavelfritt dieselbränsle med lågt aromatinnehåll och fungerar i alla dieselmotorer. Från den 1 augusti 2006 blev det möjligt att blanda i upp till 5% förnybar FAME i miljöklass 1 dieselbränsle. FAME är förkortningen för fettsyrametylester som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Diesel av miljöklass 1 uppfyller svensk standard SS 15 53 35 och även den europeiska standarden EN 590. Även andra dieselbränslen kan förekomma, vilka inte uppfyller nämnda standard. Det är därför viktigt att kontrollera att sådana bränslen uppfyller motortillverkarens krav.

Biodiesel
Begreppet biodiesel används ofta för dieselbränslen med inblandning av upp till 5% FAME men också för rent FAME bränsle (100%) som säljs på ett begränsat antal stationer. För att köra motorn på ren FAME krävs att du har ett godkännande från motortillverkaren.

Förvaring av dieselbränsle
Det är viktigt att dieselbränsle hanteras och lagras på rätt sätt. Dieselbränsle kan under inverkan av syre, värme och ljus oxidera vilket ger utfällningar/partiklar. Vissa mikroorganismer kan växa i bränslen men bara om det finns vatten i cisternen. Mikroberna lever i vatten, antingen i det separat vattenskiktet i botten av tanken eller i små droppar som svävar i bränslet. Mikroberna använder kolet i bränsle som föda för tillväxt. Genom att se till att tanken är fri från vatten kan man undvika tillväxt av mikroorganismer. FAME är en produkt som är biologisk lätt nedbrytbar och därmed också lättare tillgänglig för mikroorganismer. Inblandning av FAME innebär att tanken inför vintern bör tömmas och förvaras tom. Lagringstiden för dieselbränsle med FAME bör inte vara längre än 1 år.

Kondens
Inom marina användningsområden ökar risken för kondens i tanken. En dieseltank bör därför vara utrustad med en bottenavtappning som ger möjlighet till dränering av kondensvatten

Tips inför båtsäsongen
Inombordare Vår och sjösättning: Kontrollera alltid att bränsletanken är fri från vatten. Efterkontrollera bränslefiltret/vattenavskiljaren efter några timmars gång. Kolla oljan, oljefiltret och att tändstiften är i bästa skick Höst och uppläggning: Töm bränsletanken. Byt olja och oljefilter. Konservera alltid motorn enligt instruktionsboken för att undvika korrosion i motorn. Töm bränslesystemets vattenavskiljare och byt bränslefilter.

Utombordare Vår och sjösättning: Kontrollera alltid att bensintanken är fri från vatten. Efterkontrollera bränslefiltret/vattenavskiljaren efter några timmars gång. Kolla oljan, oljefiltret och att tändstiften är i bästa skick. Höst och uppläggning: Töm helst bensintanken. Byt olja i växelhuset. Konservera alltid motorn enligt instruktionsboken för att undvika korrosion i motorn.

Naturgas
Naturgas är en färglös, lukt- och giftfri gas med högt energiinnehåll. Den finns i fickor och porösa bergarter i jordskorpan. Naturgasen har olika sammansättning beroende på vilken fyndighet den härrör ifrån men består till största delen av metan.

Biogas
Den biogas som vi använder idag för olika ändamål finns i två kategorier. Dels deponigas som bildas i det inre av sopberg och rötgas som bildas vid sluten rötning av avfall eller annat organiskt material i en röttank. Biogas produceras bland annat vid rötning av avloppsslam från reningsverk. Beroende på utgångsmaterial samt hur rötningsprocessen drivs kan biogasen ha olika sammansättning. Det som ger gasen dess energivärde är metan. Halten av metan kan variera mellan 40 – 80% av volymen. Övriga komponenter i biogasen är koldioxid, kvävgas och mindre mängder av olika föroreningar. Biogasen är oftast mättad med vattenånga. För att användas som fordonsdrivmedel måste biogasen uppgraderas till fordonskvalité.

Motorgas
Motorgas kallas också gasol eller LPG (Liquified Petroleum Gas). I Europa är motorgas ett ganska vanligt alternativt bränsle. Motorgas kräver anpassade fordon. Vid rumstemperatur och atmosfärstryck befinner sig gasol i gasfas, men redan vid ett lätt övertryck övergår gasen i vätskefas. Motorgas kräver att fordonen är anpassade för att köra på LPG.

Vätgas
Vätgas är ingen energikälla utan en energibärare ungefär som el. Vätgas kan framställas på flera olika sätt, bl.a. från naturgas och genom hydrolys av vatten. Det åtgår energi för att konvertera t.ex. naturgas eller el till vätgas samt för att komprimera gasen. Vätgas pekas allt oftare ut som en lösning på framtidens energiförsörjning och det är vätgasens rena förbränning som lockar. I fordon med bränsleceller eller som bränsle i motorer ger den inga eller mycket små utsläpp av miljöstörande ämnen.

Dimetyleter (DME)
Dimetyleter (DME) är ett nytt bränsle som normalt är i gasform men blir flytande om det trycksätts. DME är ett mycket rent bränsle och hoppas kunna framställas via förgasning av skogsråvara. DME anses av många vara ett framtidsbränsle. För att kunna köra på DME krävs att dieselmotorerna modifieras.

Allmänt
Naturgas är en av de s.k. fordonsgaser som finns på svenska marknaden och består till största delen av metan, det minsta kolvätet. Naturgas är en färglös, lukt- och giftfri gas med högt energiinnehåll. Den är fossil och finns i fickor och porösa bergarter i jordskorpan. Naturgasen har olika sammansättning beroende på vilken fyndighet den härrör ifrån och det finns alltifrån magra till rika naturgaskällor. De rika innehåller betydande mängder båda lätta och tyngre kolväten och dessa delas upp i en rå naturgas och ett så kallat oljekondensat (exporteras och används som mycket lätt råolja). Rå naturgas efter avskiljning av oljekondensat består till största delen av metan men också av andra lätta kolväten som etan, propan, butan, osv.. Rå naturgas kan också innehålla föroreningar som svavel (olika former förekommer men H2S (svavelväte) är vanligast) och kvävgas samt koldioxid. Rå naturgas från olika källor kan skilja väsentligt vad gäller kvalitet och därför inbegriper naturgasutvinning en varierande mängd processteg för att få till en kvalitet som möter specifikation för ett visst ledningssystem. Borttagning av överskott av tyngre kolväten än metan, svavel och koldioxid samt torkning och komprimering hör till de vanligaste nödvändiga processtegen innan en naturgas är klar för leverans in i ett ledningssystem.

Kvalitet och Kemi
Naturgas till slutanvändning levereras enligt den kvalitet som gäller för det ledningssystem eller pump som levererar naturgasen till slutanvändaren. Tryck och temperatur kan skilja sig markant; CNG (Compressed Natural Gas) har högt tryck (ca 200-300 bar) och rumstemperatur, NG (Natural Gas) har beroende på avtappningspunkt på ledningssystemet olika högt tryck och rumstemperatur, medan LNG (Liquified Natural Gas) är så gott som trycklöst men måste hållas under -160oC för att bevaras i vätskeform. Volymen och därmed energiinnehållet per volymsenhet ökas drygt 600 gånger när man går från gasformig naturgas till LNG. Det är volymsminskningen som är intressant ur transport- och distributionssynpunkt.

Innehållet i naturgas är huvudsakligen metan men små halter av andra ämnen är tillåtna. I princip kan naturgas och LNG ha exakt samma sammansättning men det finna vissa begränsningar för LNG pga den låga temperaturen. LNG får inte innehålla vatten eller koldioxid för de bildar is vid högre temperatur än vad LNG håller. Naturgas är i princip vattenfri också i gasform vilket hjälper till att undvika problem i distributionssystemen. Gasformig naturgas får innehålla några volymprocent %vol koldioxid, kvävgas och vätgas då dessa endast verkar som moderatorer på förbränningsvärdet men inte inverkar på naturgasens förbränningsegenskaper i övrigt. Naturgas får också innehålla låga procenthalter av lite tyngre kolväten såsom etan, propan, butan och andelen av dessa i naturgasen varierar i skilda ledningssystem och skilda världsdelar. T.ex. är naturgas i ledningssystemen i USA lättare och har ett lägre förbränningsvärde per volymsenhet än naturgasen i Europa. Naturgas skräddarsydd för den europeiska marknaden kan därför bara exporteras till USA (som LNG) om man vid importterminalen har möjligheten att korrigera kvaliteten till den specfikation som krävs i de amerikanska ledningssystemen. Skillnaderna har historiska skäl och beror främst på skillnader i hur petrokemisk industri utvecklats relativt utvinning och användning av naturgas i allmänhet. Export av lätt LNG till en marknad som vill ha högre (energiinnehåll?) kan lättare justeras genom tillsats av ett tyngre kolväte i ledningssystemet vid t.ex. importterminalen. Det viktigaste är att naturgasens kvalitet är uppfyller specifikationen hos småförbrukaren då sådana brännarsystem är enkla för säkerhetens skull men är beroende av en konstant bränslekvalitet. Industriella storanvändare har helt andra möjligheter att reglera sin utrustning för bästa resultat även om bränslekvaliteten varierar en del.

Naturgas innehåller normalt inget svavel alls men enligt specfikation är tillåten maxhalt av svavel 20 ppm. Naturgas odoreras dvs. luktsätts, av säkerhetsskäl i ledningssystem mot slutanvändare, t.ex. en slocknad spisplatta i köket ska lukta.

Miljöpåverkan
Det är ett effektivt bränsle med mycket låga utsläpp av svavel, kväveoxider, tungmetaller och partiklar. Naturgas släpper ut 25 procent mindre koldioxid jämfört med olja och 40 procent mindre jämfört med kol. Metan är en växthusgas med 25 gånger högre påverkan på klimatet än koldioxid och det därför viktigt att se till att systemen är täta för att inte metan skall läcka ut i luften för att fördelen med mindre koldioxidemissioner skall gå förlorad.

Säkerhetsdatablad
Säkerhetsdatablad (SDB), Safety Data Sheet (SDS) på engelska; för dessa hänvisas till Drivkraft Sverige medlemsföretags hemsidor eller Energigas hemsida. Detta pga att ändringsarbete sker kontinuerligt och beroende på användning varierar beskrivning av riskscenarier.

Allmänt
Motorgas , gasol eller LPG (Liquified Petroleum Gas) och är en av de så kallade fordonsgaser som finns i begränsad omfattning på den svenska drivmedelsmarknaden.I några få länder i Europa är motorgas ett vanligt förekommande alternativt drivmedel och bränsle. Motorgas kräver att fordonet, ett fordon med bensinmotor, är anpassat för att köra på LPG. Vidare används gasol till största delen inom vissa industriprocesser såsom exempelvis värmebehandling av stål och järn, glas- och porslinstillverkning samt torkning av papper och tryckfärger. Gasol/LPG säljs också i mindre omfattning om flaskgasol

Kvalitet och kemi
Motorgas består av blandningar av propan (kolväte med 3 kolatomer) och butan (kolväte med 4 kolatomer). Vid rumstemperatur och atmosfärstryck befinner sig motorgas i gasfas, men redan vid ett lätt övertryck övergår gasen i vätskefas. Som vätska förvaras och transporteras motorgas/gasol/LPG i tryckkärl.
LPG är en lätthanterlig energikälla med liten miljöpåverkan. På grund av explosionsrisken vid blandning med luft krävs dock strikta skyddsregler vid hanteringen. LPG är tyngre än luft och kan därmed ligga kvar och bilda explosiva blandningar med luften. Gasol odoreras dvs. tillsätts en mindre mängd luktmedel och metanol av säkerhetsskäl.

Gasol utvinns ur naturgas och råolja och har lägre koldioxidutsläpp än både olja och kol.

Säkerhetsdatablad
Säkerhetsdatablad (SDB), Safety Data Sheet (SDS) på engelska; för dessa hänvisas till Drivkraft Sverige medlemsföretags hemsidor. Detta då ändringsarbete sker kontinuerligt och beroende på användning varierar beskrivning av riskscenarier.

Vätgas är en energibärare med många möjliga tillämpningar.

Vätgas kan tillverkas via elektrolys av vatten som spjälkas till vätgas med hjälp av elektricitet, via förgasning av biomassa eller från fossila bränslen genom reformering.

Vätgas används idag huvudsakligen i industrin t.ex. på raffinaderier och då för att avsvavla bensin, diesel, flygfotogen eller lätt eldningsolja samt också för produktion av HVO (Hydrogenated Vegetable Oil).

Vätgas kan också användas som drivmedel i bränslecellsfordon där emissionerna då endast består av vatten.

Vätgas aktualiseras alltmer och tanken är att man skall kunna producera vätgas från el då det råder överskott på el och därmed kunna lagra den för andra användningar, både för industriell användning och också till tunga fordonsflottan.

Vätgas kan lagras antingen komprimerad till högt mellan 350 – 700 bars tryck beroende på användning eller flytande och nerkyld till -253 ^oC