Frågor & svar

Inga problem har rapporterats. Möjligen skulle det finnas en något ökad risk för att gamla packningar/slangar torkar och börjar läcka. Man skall dock vara uppmärksam även med vanlig bensin.

Ja, alla 2-takts motorer som kan köras på 95 oktanig bensin, kan använda alkylatbensin i stället.

Däremot bör man kontrollera att man har fräscha packningar/slangar i bränslesystemet på äldre motorer/maskiner. Men detta skall man alltid göra oavsett vilken bensin man kör på.

Alkylatbensin påverkar inte vår miljö på samma sätt som den vanliga bensinen gör. Detta beror på att alkylatbensinen i stort sett är fri från aromater, olefiner, svavel samt bensen, vilka är de hälso- och miljöskadligaste komponenterna i den vanliga bensinen.

Alkylatbensin är ett resultat av alkylering vilket innebär att omättade kolväten av typ propylen, butylen och amylen slås samman till isoheptan och isooktan, båda med högt oktantal.

Ja, det teoretiska energiinnehållet (densiteten) är något lägre för alkylatbensin jämfört med 95-oktanig bensin. Men eftersom alkylatbensin är en produkt som har en bättre förbränning i motorn så uppvisas ingen ökad bränsleförbrukning.

Rapporter från båtbranschen hävdar till och med att man erhåller en bränslebesparing.

”Alkylat” är en petroleumprodukt som används som bränsle och ”akrylat” är en plast som bland annat används i färger.

För att minska riskerna för användaren och för den omgivande miljön. En tvåtaktare är en utmärkt motor med bra vridmoment och låg vikt per hästkraft men äldre 2-taktsmotorer släpper tyvärr ut, helt oförbränt, upp till 25 procent av det förbrukade bränslet. Detta är ett allvarligt miljöproblem, isynnerhet i insjöar och havsvikar.

Ja, det går utmärkt till både tvåtaktare och fyrtaktare. Det är vanligast med 4-taktsmotorer på gräsklippare.

Alkylatbensin i dunk kan köpas på de flesta bemannade bensinstationer. Ett 100-tal stationer i Sverige säljer dessutom alkylatbensin på pump.

Om du letar efter en station med pump så är rekommendationen att ringa drivmedelsbolagen eller söka på deras hemsidor. Många drivmedelsleverantörer kan dessutom leverera alkylatbensin i 25-litersdunk, fat eller i tankbil.

Du ser i din instruktionsbok om bränslet ska vara blandat med olja (2T) eller vara utan olja (4T).

Observera att en del tvåtaktare har egen oljetank och till dessa skall 4T användas.

Vilken typ och hur mycket av 2-taktsoljan du behöver framgår av din instruktionsbok. Om du är osäker bör du rådfråga en verkstad.

Du skall inte köra din bil på alkylatbensin, då detta bränsle inte uppfyller de krav som biltillverkare ställer.

Tillgången på alkylatbensin är också begränsad och den bör alltså användas där den gör mest miljönytta, det vill säga i 2-taktsmotorer eller mindre 4-taktsmotorer (gräsklippare) där personer utsätts för avgaser på nära håll eller där det rör sig om en känslig miljö.

Det är till tvåtaktaren alkylatbensinen skall vara i första hand då det är där den gör störst miljönytta.

Nej. Här gäller samma sak som till en motor i en personbil.

Alkylatbensinen uppfyller inte de krav som ställs av tillverkare av inombordare.

För att få högsta miljönytta med alkylatbensinen skall du givetvis använda biologiskt lätt nedbrytbara oljor i din 2-taktare.

Observera att det finns två typer av olja, den för utombordare och den för luftkylda (landbaserade) motorer.

Oktantalet på standard alkylatbensin är 95 oktan.

Nej, du behöver inte byta några delar. Om du har en gammal motor/maskin bör du dock kontrollera packningarna/slangar en extra gång. Om de är torra så är finns risken för läckage. Detta gäller dock alltid för alla motorer.

Nej, alkylatbensinen påverkar inte på något sätt funktionen/prestanda.

Nej, det är inte brist på alkylatbensin så länge den används till avsett ändamål.

Mängden tillgänglig alkylatbensinen kan däremot inte ersätta all vanlig bensin men utgör ofta en blandningskomponent i den.

Att sälja bensin omgärdas av ett antal bestämmelser för att skydda människor och miljön.

Att installera en alkylatbensinpump på en båtmack blir därmed dyrt och dessutom finns det ont om plats sjömackarna eftersom de ofta ligger på en ponton ute i vattnet eller har begränsad landyta.

Ja, det går bra, men egenskaperna försämras i takt med ökande andel av vanlig bensin.

Sverige har ingen egen produktion av råolja utan importerar råolja till de svenska raffinaderierna i huvudsak från Ryssland, Norge och USA men även andra länder förekommer. Under 2022 fasades import av rysk råolja ut.

Ungefär hälften av all bensin och diesel som säljs på den svenska marknaden köps in som färdiga produkter.

Sveriges raffinaderier producerar ungefär dubbelt så mycket som den svenska konsumtionen och är därmed en stor exportindustri.

I Sverige finns det ett system för distribution av produkter mellan drivmedelsbolagen. Det innebär att ett drivmedelsbolag kan hämta bensin, diesel eller E85 från något annat bolags drivmedelsdepå för att därefter lämna tillbaka samma produkt på annan depå där det avlämnande bolaget hämtar. Detta är ett viktigt system för att trygga leveranser av drivmedel till hela Sverige och för att minska onödiga transporter och därmed sänka koldioxidutsläppen såväl som kostnader i distributionsledet.

För biodrivmedel finns det globala och europeiska lagar och regler utformat för handel och distribution på ett annat sätt än för fossila drivmedel. Inom EU finns det exempelvis hållbarhetskriterier som innebär att ett biodrivmedel endast får släppa ut ett visst mått CO2 för att få användas inom EU.

För fossila drivmedel saknas detta internationella regelverk idag, och om det ska vara möjligt att få samma information om fossila drivmedel måste det till ett sådant regelverk åtminstone på EU-nivå och helst inom den internationella handeln.

Nej det pågår inget sådant arbete på vare sig EU- eller internationell nivå.

Vissa mikroorganismer kan växa i bränslen men bara om det finns fritt vatten i tanken.

Mikroberna lever i vatten, antingen i det separata vattenskiktet i botten av tanken eller i små droppar som svävar i bränslet. Mikroberna använder bränslet som föda.

Problemet är ovanligt, men när det väl har uppstått kan det få stora konsekvenser.

Användare med marin anknytning är generellt mer utsatta än andra.

Dieselbränslen, gasoljor, marina bränslen, eldningsoljor och fotogener är mest känsliga.

Idag kan dieselbränsle innehålla upp till 7 procent FAME, fettsyrametylester, som är en produkt som är biologisk lätt nedbrytbar och därmed lätt tillgänglig för mikroorganismer.

Dieselbränsle med tillsats av biokomponent kräver större omsorg vid lagring då de också är vattenkänsligare än det fossila dieselbränslet. Vi rekommenderar att tanken rengörs före första leverans av dieselbränsle med FAME.

Om problem uppstår beror även på var och hur bränslet används. Utrustningar med relativt grova filter kan tolerera mycket högre halt mikroorganismer än andra. Därför skall det använda filtret vara finmaskigare än känsligheten hos den utrustning som skall skyddas.

Mikrober finns överallt. De som kan överleva i bränslen finns naturligt i marken och i luften och kommer via luften in i bränslet under förvaring och hantering.

Men de kommer att förbli i vila om inget vatten kommer i kontakt med bränslet.

Bränslen producerade på raffinaderier är från början helt sterila eftersom de höga processtemperaturerna dödar mikroberna. Genom att tillämpa relevanta skötselrutiner i distributionssystemen kan det säkerställas att de bränslen som levereras inte innehåller några större mängder mikroorganismer.

Men inget bränsle kan någonsin garanteras vara helt fritt från mikroorganismer, eftersom de under transport kommer i kontakt med luft. Det viktiga är att de förblir i vila och inte ges tillfälle att föröka sig. En del användare har fått problem direkt efter en ny leverans och ifrågasätter då bränslets kvalitet.

Orsaken till problemet är ofta att mikroorganismer (eller annat slam från tanken) har funnits i vattenskiktet i botten på tanken nedanför nivån där bränsleuttaget skett. Vid leveransen har det rörts upp och spridit sig till det nya bränslet. Korrekta dräneringsrutiner råder bot på detta.

Första ledtråden är bränslets utseende – det skall vara klart och genomskinligt och fritt från synligt sediment. Ett smutsigt eller disigt bränsle betyder dock inte att man kan alltid kan skylla på mikroorganismer, och omvänt kan ett bränsle som för ögat se klart ut innehålla en avsevärd mängd mikroorganismer.

Mikroorganismerna är väldigt små, vilket innebär att man måste använda ett kraftigt förstorande mikroskop för att kunna se dem. Lämnas mikroorganismerna i fred kan dock en synlig fibrös matta växa ut i gränsskiktet mellan bränsle och vatten. Mera typiskt kan man observera en disig produkt som när mikroorganismhalten ökar blir mörkare i färgen.

Det mest vanliga problemet i samband med mikroorganismer är blockerade eller delvis blockerade filter som förorsakar fordon och anläggningar att stanna eller gå med för låg effekt. Vid inspektion är oftast filtren täckta av ett svart eller brunt slem – även om detta alltså inte är nog för att med säkerhet kunna säga att mikroorganismer är grundorsaken.

Det finns få alternativ till en fullständig rengöring av tanken. Den måste dräneras helt och all kontaminering avlägsnas.

Detta kan innefatta högtrycks- eller ångtvätt av tankväggarna, allt beroende på tankens storlek och problemets svårighetsgrad. Efter tvätt med vattenbaserat rengöringsmedel måste tanken torkas invändigt innan ny vara tillförs.

Det gäller att minimera vatteninnehållet. Även om mikroorganismerna kan överleva i bränslen utan vatten, så kan de inte föröka sig och vålla några problem. De viktigaste stegen är att undvika att onödigt vatten kommer in i tankarna och att dränera bort det vatten som samlas på botten.

Givetvis skall tankar som släpper in vatten, exempelvis genom läckande ventiler eller dåligt sittande påfyllningslock, repareras. Tyvärr går det inte helt hindra vatten från att komma in, mest beroende på tankarnas ”andning” samt förändringar i temperatur och luftfuktighet. Genom regelbunden dränering kan risken för mikrobiologisk tillväxt minskas.

Det är viktigt att notera att dräneringsvatten och diverse slam från tankbottnar är farligt avfall, som skall hanteras enligt gällande lagstiftning.

Det finns råvarutillgångar bekräftade i Östersjön. Svenska regeringen har dock sagt nej till utvinning.

Det man ska veta som importör är från vilket land man har köpt produkten. Det finns inget krav bakåt för att veta varifrån den ursprungliga råoljan kommer ifrån. Det gör det mycket svårt för importören att veta ursprunget av råoljan raffinaderiet har använt.

Sverige är en del av den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU och där ingår att man inte kan sätta upp särskilda krav som blir till handelshinder. Inget medlemsland kan därför sätta upp nationella krav som hindrar denna rörlighet och särskilda krav på spårbarhet blir därmed omöjliga.

Det är något som den svenska regeringen kan ta ett initiativ till och därigenom försöka få till stånd nya riktlinjer för ursprungsinformation och distributionskedjor på global nivå.

Man kan besöka sin drivmedelsleverantörs hemsida och läsa mer om vad de skriver om ursprunget. Under Fakta & Statistik kan man ta del av statistik kring såväl import som export av råolja och färdiga produkter.

Som framgår av svaren ovan finns det inga system som med någon säkerhet kan svara på ursprunget vid pumpen.

Olja och oljeprodukter är världens mest handlade vara och för denna handel finns inte något krav på spårbarhet på samma sätt som för biodrivmedel.