Reduktionsplikten
För att uppnå en minskning av växthusgasutsläpp från transportsektorn på 70 procent till 2030 jämfört med 2010 har nya styrmedel införts. För att främja användningen av biodrivmedel med låga växthusgasutsläpp har riksdagen infört reduktionsplikt för bensin och diesel från 1 juli 2018.
Reduktionsplikten omfattar den totala försäljningen av dessa produkter och därmed mer än bara transportsektorns användning. I reduktionsplikten ingår användningen i bland annat arbetsmaskiner. Drivmedelsleverantörer måste varje år minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats.
Uppfylls inte reduktionsplikten måste leverantören betala en sanktionsavgift. Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning för låginblandning. Reduktionen av växthusgaser uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel. Växthusgaseffekten beräknas på hela livscykeln för drivmedlet ifråga.
Genom kontrollstationer vart tredje år föreslår Energimyndigheten gradvis stigande reduktionsnivåer för åren 2021–2030, för att nå 70-procentsmålet. Idag (januari 2023) är det oklart hur reduktionsplikten kommer att utvecklas. Gradvis föreslås inblandningen att öka till 28 procent för bensin och 65,7 procent för diesel till 2030 vid separata kvoter. Energimyndigheten räknar med att mängden biodrivmedel som krävs för att uppfylla reduktionsplikten uppgår till 5,6 miljoner kubikmeter (Mm3) 2030. Här ingår inte en eventuell reduktionsplikt för flyg. Energimyndighetens reduktionspliktsscenario,16 för att nå 70 procent målet i transportsektorn, med en gemensam kvot för drivmedel inklusive höginblandade biodrivmedel skulle innebära en reduktionskvot på 60,3 procent 2030. Branschen uppskattar långsiktigheten i reduktionsplikten. Kostnaderna för ökande inblandning styrs av tillgänglighet av biodrivmedel och deras växthusgasminskning. Ökad reduktionsplikt innebär ökad inblandning av biodrivmedel, vilka idag är dyrare än fossila produkter. Högre priser i Sverige än i övriga omvärlden kan påverka Sveriges konkurrenskraft negativt. Vid höjningen av reduktionsplikten 2020 justerades skattesatserna på bensin och diesel för att motverka ett för högt pumppris.