Miljö & klimat

Det har under lång tid kommit flera rapporter om att jordens medeltemperatur har blivit högre. Idag finns det tydliga samband mellan mänskliga aktiviteter och jordens höjda medeltemperatur. FN har i sina IPCC-rapporter konstaterat att den här trenden inte endast kan förklaras av naturliga variationer. Istället är en starkt bidragande orsak till utvecklingen olika typer av mänskliga handlingar. Den enskilt största bidragande orsaken till de växthusgaser som orsakar den globala uppvärmningen är förbränning av fossila bränslen som frigör bundet kol i form av koldioxid. Det är viktigt att komma ihåg att alla energislag påverkar miljön i någon utsträckning.

Klimatfrågan är en global fråga. Drivkraft Sverige förespråkar att åtgärder måste genomföras så att de i slutändan ger störst effekt per investerad krona. Insatserna ska också bygga på marknadsmässiga principer för att säkerställa långsiktighet. Sverige har goda ekonomiska och tekniska förutsättningar. Det innebär att vi kan vara ett föregångsland och fungera som en förebild inom miljöområdet för andra nationer. Drivkraft Sverige och dess medlemsföretag anser att det är viktigt att spela en aktiv roll i klimatfrågan. Branschen välkomnar effektiva styrmedel som uppmuntrar till nyskapande, miljövänliga och kostnadseffektiva lösningar för att minska utsläppen. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att de åtgärder som genomförs i Sverige också går att använda i resten av världen.

Drivkraft Sverige är positiv till effektiva styrmedel, som uppmuntrar marknadens aktörer att ta fram innovativa och kostnadseffektiva drivmedelslösningar. Ett exempel är reduktionsplikten, där inblandningen av hållbara biodrivmedel styrs. Sverige bör satsa på klimatstyrning, där olika lösningar bidrar till att minska klimatpåverkan.

Våra medlemsföretag arbetar därför aktivt för att fossila drivmedel ska användas så effektivt som möjligt och i kombination med hållbara biodrivmedel. Vi anser att det bästa sättet att minska utsläppen från transportsektorn är en kombination av energieffektivare fordon, elektrifiering och en hög andel förnybara drivmedel.

Cirka 30 procent av Sveriges årliga energiförbrukning består av oljeprodukter vilket är ungefär hälften så mycket som under 70-talet. Minskningen beror framförallt på att uppvärmning och elproduktion numera i mycket högre utsträckning baseras på vattenkraft, kärnkraft, olika biobränslen och vindkraft. Den huvudsakliga oljeförbrukningen sker idag inom transportsektorn och det blir därmed naturligt att den sektorn måste prioriteras inom miljöarbetet.

Växthusgaser är benämningen på ett flertal gaser som finns naturligt i atmosfären. Till dessa hör vattenånga, koldioxid, kväveoxid, ozon, freon och metan. De kallas växthusgaser för att de reflekterar värmestrålningen från jorden så att luften i atmosfären värms upp.

Detta skapar en medeltemperatur på 15 grader, vilket ger möjlighet till liv på jorden men om mängderna växthusgaser ökar för mycket kan det medföra en risk för att jordens klimat blir för varmt.

Enligt Naturvårdsverket stod transportsektorn i Sverige för nästan en tredjedel av de totala koldioxidutsläppen år 2024. Globalt står transporterna för cirka en fjärdedel av koldioxidutsläppen.

Den totala mängden utsläpp av koldioxid har dock genom aktiva insatser i form av minskad förbrukning, effektivare bränslen samt förbränning minskat med över 10 procent sedan början av 1990-talet och med över 30 procent sedan början av 1970-talet.

Ofta rapporteras de direkta utsläppen från förbränning av ett drivmedel som koldioxidekvivalenter, CO2eq. Olika växthusgaser har olika påverkan på den globala uppvärmningen. Detta beskrivs med en faktor, GWP (global warming potential). De olika gasernas förmåga att värma jämförs med koldioxid som har faktorn 1.

Växthusgas            Uppvärmningspotential
Koldioxid, CO2        1
Metan, CH4             28
Dikväveoxid             265

Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5) och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser, enligt beslut under Europeiska kommissionen och Klimatkonventionen. Man kan ibland se andra värden på GWP än de som anges i tabellen ovan, till exempel i viss lagstiftning, det beror på att olika versioner av IPCC rapporten ligger till grund för data.

Svavel ingår naturligt i alla råoljor och omvandlas vid förbränning till svaveldioxid. I atmosfären omvandlas det till svaveltrioxid som i kontakt med vatten bildar sura föreningar.

Av svavelnedfallet i Sverige kommer betydligt mindre än 10 procent från svenska källor och resten från andra länders utsläpp. Att en så lite mängd svavel släpps ut i Sverige beror på att våra drivmedel är svavelfria och att svavelinnehållet i eldningsoljor är lågt. Svavel finns även naturligt i kol och biomassa och omvandlas även den till svaveldioxid vid förbränning.

Kväve släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Det kan dels bidra till övergödning i vattendrag, dels bidra till försurning i form av kväveoxid.

Den katalytiska reningen har dock inneburit en kraftig minskning av kväveoxidutsläppen.

Utsläpp som uppstår någonstans i ett drivmedels värdekedja kan delas upp och rapporteras på olika sätt eller rapporteras i sin helhet. De olika delarna i värdekedjan beskrivs ofta med följande begrepp:

Well-toTank (WTT) är de indirekta utsläppen av koldioxidekvivalenter som uppstår vid framställning och transport av produkten det vill säga från odling, skörd, produktion, av ett drivmedel tills det att tankas i fordonet.

Tank-To-Wheel (TTW) är en beräkning som räknas fram ur innehållet av fossilt kol som finns i produkten och som frigörs vid förbränningen som koldioxid. Vill man endast räkna utsläppen som orsakas direkt från sin egen verksamhet vid användning av drivmedel och bränslen ska TTW användas. I gällande lagstiftning räknas utsläppen från förbränning av förnybara drivmedel som noll i TTW.

Well-To-Wheel (WTW) är utsläppen av koldioxidekvivalenter i ett livscykelperspektiv. Det vill säga från odling, skörd, produktion, transport samt användning, det vill säga hela värdekedjan. Utsläppen i ett WTW perspektiv rapporteras i det land som de uppstått. Utsläpp vid produktion vid exempelvis ett raffinaderi ingår i handel med utsläppsrätter och rapporteras i hållbarhetsrapporteringen som industriutsläpp. WTW utsläpp kan inte summeras utan att ta hänsyn till att utsläppen ingår i flera rapporteringar.