Miljö & klimat

Det har under lång tid kommit flera rapporter om att jordens medeltemperatur har blivit högre. Idag finns det tydliga samband mellan mänskliga aktiviteter och jordens höjda medeltemperatur. FN har i sina IPCC-rapporter konstaterat att den här trenden inte endast kan förklaras av naturliga variationer. Istället är en starkt bidragande orsak till utvecklingen olika typer av mänskliga handlingar. Den enskilt största bidragande orsaken till de växthusgaser som orsakar den globala uppvärmningen anges vara förbränning av fossila bränslen som exempelvis oljebaserade produkter som frigör bundet kol i form av koldioxid. Det är också viktigt att komma ihåg att alla energislag påverkar miljön i någon utsträckning.

Klimatfrågan är en global fråga. Drivkraft Sverige förespråkar åtgärder måste genomföras så att de i slutändan ger störst effekt per investerad krona. Insatserna ska också bygga på marknadsmässiga principer för att säkerställa långsiktighet. Sverige har goda ekonomiska och tekniska förutsättningar. Det innebär att vi kan vara ett föregångsland och fungera som en förebild inom miljöområdet för andra nationer. Drivkraft Sverige och dess medlemsföretag anser att det är viktigt att spela en aktiv roll i klimatfrågan. Branschen välkomnar effektiva styrmedel som uppmuntrar till nyskapande, miljövänliga och kostnadseffektiva lösningar för att minska utsläppen. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att de åtgärder som genomförs i Sverige också går att använda i resten av världen.

Drivkraft Sverige är positiv till effektiva styrmedel, som uppmuntrar marknadens aktörer att ta fram innovativa och kostnadseffektiva drivmedelslösningar. Ett exempel är reduktionsplikten, där inblandningen av hållbara biodrivmedel successivt ökar. Ett annat styrmedel som styr fordonsflottan i Sverige är Bonus Malus, men det behöver förändras så att det inte bara ensidigt stödjer eldrift för att få den högre bonusen. Sverige borde istället satsa på klimatstyrning, där olika lösningar bidrar till att minska klimatpåverkan.

Våra medlemsföretag arbetar därför aktivt för att fossila drivmedel ska användas så effektivt som möjligt och i kombination med hållbara biodrivmedel. Vi anser att det bästa sättet att minska utsläppen från transportsektorn är en kombination av energieffektivare fordon tillsammans med att en högre andel förnybara drivmedel.

Cirka 30 procent av Sveriges årliga energiförbrukning består av oljeprodukter vilket är ungefär hälften så mycket som under 70-talet. Minskningen beror framförallt på att uppvärmning och elproduktion numera i mycket högre utsträckning baseras på vattenkraft, kärnkraft, olika biobränslen och vindkraft.

Den huvudsakliga oljeförbrukningen sker idag inom transportsektorn och det blir därmed naturligt att den sektorn därför måste prioriteras inom miljöarbetet.

Växthusgaser är benämningen på ett flertal gaser som finns naturligt i atmosfären. Till dessa hör vattenånga, koldioxid, kväveoxid, ozon, freon och metan. De kallas växthusgaser för att de reflekterar värmestrålningen från jorden så att luften i atmosfären värms upp.

Detta skapar en medeltemperatur på 15 grader, vilket ger möjlighet till liv på jorden men om mängderna växthusgaser ökar för mycket kan det medföra en risk för att jordens klimat blir för varmt.

Enligt Naturvårdsverket stod transportsektorn i Sverige för nästan en tredjedel av de totala koldioxidutsläppen år 2008. Globalt står transporterna för cirka en femtedel av koldioxidutsläppen.

Den totala mängden utsläpp av koldioxid har dock genom aktiva insatser i form av minskad förbrukning, effektivare bränslen samt förbränning minskat med över 10 procent sedan början av 1990-talet och med över 30 procent sedan början av 1970-talet.

Svavel ingår naturligt i alla råoljor och omvandlas vid förbränning till svaveldioxid. I atmosfären omvandlas det till svaveltrioxid som i kontakt med vatten bildar sura föreningar.

Av svavelnedfallet i Sverige kommer betydligt mindre än 10 procent från svenska källor och resten från andra länders utsläpp. Att en så lite mängd svavel släpps ut i Sverige beror på att våra drivmedel är svavelfria och att svavelinnehållet i eldningsoljor är lågt. Svavel finns även naturligt i kol och biomassa och omvandlas även den till svaveldioxid vid förbränning.

Kväve släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Det kan dels bidra till övergödning i vattendrag, dels bidra till försurning i form av kväveoxid.

Den katalytiska reningen har dock inneburit en kraftig minskning av kväveoxidutsläppen.

Tank-To-Wheel (TTW) är en beräkning som räknas ur innehållet av fossilt kol som finns i produkten och som frigörs vid förbränningen som koldioxid. Vill man endast räkna utsläppen från sin verksamhet ska TTW användas.

Well-To-Wheel (WTW) är utsläppen av koldioxidekvivalenter i ett livscykelperspektiv. Dvs från odling, skörd, produktion, transport samt användning. Utsläppen i ett WTW rapporteras i det land som de uppstått samt att utsläpp vid produktion vid exempelvis ett raffinaderi ingår i handel med utsläppsrätter och rapporteras där som industriutsläpp. WTW utsläpp kan inte summeras utan att ta hänsyn till att utsläppen ingår i flera rapporteringar.

Hållbara biodrivmedel ingår i ett snabbare kretslopp än fossila drivmedel vad gäller koldioxid och anses i relevant lagstiftning som nollutsläpp av koldioxid i TTW.

De stora fördelarna som oljan bidragit med i form av energi, och framtagning av i samhället nödvändiga produkter och material har på senare tid ibland överskuggats av de nackdelar som förbrukningen för med sig.

Därför kan det vara bra att ta del av den mängd insatser som oljebranschens faktiskt genomför inom det här området.

Miljöprojekt

Alla de globala oljebolagen driver idag olika typer av forsknings- och utvecklingsprojekt för att ta fram produkter som minskar påverkan på miljön. Det här är inte en ny företeelse utan den här typen av insatser har pågått under en längre tid.

Eftersom allt det här arbetet handlar om att skapa framtida miljömöjligheter är det idag svårt att säkert att säga vilka lösningar som blir framgångsrika. Mot bakgrund av det är det viktigt att låta så många olika möjligheter som möjligt få utrymme i den tekniska utvecklingen.

Däremot går det redan nu att presentera en rad intressanta förnybara bränslen, lovande forskningsområden och olika typer av miljösamarbeten.

Miljösamarbeten

Som representant för oljebranschen i Sverige arbetar Drivkraft Sverige till stor del med miljöfrågor som rör allt från regionala och nationella angelägenheter till diskussioner på EU-nivå.

I samband med den här typen av frågor har Drivkraft Sverige ofta kontakt med olika typer av miljöorganisationer. Det kan handla om allt från mindre projekt kring ett aktuellt ämne till långsiktiga samarbeten för mer omfattande frågeställningar.

CONCAWE

CONCAWE är europeiska olje- och raffinaderiindustrins gemensamma miljötekniska organ som från sitt huvudkontor i Bryssel i första hand arbeta med frågor på EU-nivå.

Naturvårdsverket

Drivkraft Sverige fungerar ofta som ett expertorgan som bistår Naturvårdsverket med branschfakta och branschkunskaper.

Drivkraft Sverige har också i samarbete med bland annat Naturvårdsverket upprättat SPIMFAB som ansvarar för saneringen av nedlagda bensinstationer.

Förnybara drivmedel (Lägg länk till sidan under Fakta/Drivmedel/Förnybara drivmedel

Nya förbränningsmetoder

Förbränning av fossila bränslen som olja, gas eller kol släpper ut stora mängder koldioxid och andra växthusgaser som bidrar till växthuseffekten. Det är inte bara en minskad konsumtion av den här typen av bränslen som kan minska miljöpåverkan.

Genom en effektivare förbränning inom industrin och transportsektorn minskas också förbrukningen samtidigt som avgaserna innehåller mindre mängd skadliga ämnen.

Tranportsektorn påverkar den svenska miljön mest

Den största förbrukningen av oljeprodukter i Sverige sker idag inom transportsektorn som påverkar miljön genom utsläpp av bland annat koldioxid, kväveoxider och partiklar. Kväveoxider och partiklar har i hög grad kunnat reduceras med hjälp av katalysatorrening och partikelfilter.

Totalt kommer ungefär 40 procent av de svenska koldioxidutsläppen från den här sektorn. En stor utmaning är därför att göra fordonen effektivare för att på så sätt begränsa miljöpåverkan.

Stora möjligheten att utveckla en effektivare förbränning

Det finns en stor potential att göra personbilar mer energieffektiva. För tunga transporter har redan mycket gjorts för att minska förbrukningen och det krävs en ytterligare halvering framöver.  Det skulle enligt vissa prognoser gå att halvera energianvändningen per kilometer fram till 2030 och mycket kan åstadkommas med existerande motortyper.

Det går också att uppnå stora förbättringar i bränslekonsumtionen genom att förbättra fordonens aerodynamik och växelsystem. Den här utvecklingen motorer, kaross och framdrivning skulle kunna medföra att körsträckan ökade betydligt med samma mängd bränsle.

Det behövs incitament för att genomföra en teknikutveckling

Förnybara drivmedel bidrar också till att minska trafikens klimatpåverkan. För att uppnå en fossiloberoende fordonspark krävs det att energin också i de här fallen utnyttjas effektivare eftersom tillgången på hållbart producerade biobränslen är begränsad.

Det behövs därför incitament för fordonsindustrin att utveckla teknik som skapar det minst miljöpåverkande förbränningsalternativet för transporter.